jag får skratta

Hej! Har jobbat eftermiddag idag med Karin. Imorse var det inte så bra med mig, men sen när jag väl fick börja jobba så kom jag på andra tankar tack vare världens bästa Karin! Känns hemskt att jag kan skratta fast min underbara farfar är borta, känns hemskt att kunna ha roligt. Jag vet inte varför det känns så, men det gör bara det. Nu ska jag gå och lägga mig snart, ska upp tidigt imorgon för imorgon börjar vi tidigt. Skulle egentligen sluta tio men min handledare som jag hade idag var så otroligt snäll och sa att jag fick sluta pga min farfar. Hon sa att jag egentligen skulle ha varit hemma idag, men kände att jag ville jobba för att komma på andra tankar. Och jag vet att jag är riktigt dålig på att skriva här, men har inte så mycket att skriva plus att jag inte har nå lust med nått just nu. Aja godnatt i alla fall! och tack till alla mina underbara vänner, familj & släkt som stöttar mig.


Kommentarer
M

Glädje och sorg vandrar hand i hand hela tiden. Jag vet. Man skäms över att man skrattar, fast man egentligen borde ligga på golvet och störtgrina på grund av omständigheterna. Dessa gånger får man fråga sig själv, vad hade(i ditt fall farfar) velat? Att jag ska gräva ner mig, eller att jag ska glädjas åt de ljus stunderna som trots allt infinner sig ibland? Trots att allt man vill vissa dagar, är att gräva ner sig, så finns det en styrka inom oss som förbjuder det. För någon vet, kanske någon från himlen som har ett finger med i spelet?, att livet går vidare.



Jag tänker på dig och som jag sa: glädje och sorg vandrar varandra hand i hand. Utan det ena existerar inte det andra.



Tillåt dig själv att vara ledsen. Tillåt dig själv att skratta tills tårarna sprutar. Lycka till i fortsättningen på praktiken, också! :)



Tankarna vilar hos dig och dina nära!

2011-11-15 @ 18:14:18


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0